Undervisningstillfälle 1

Förberedelser

Att läraryrket kräver en stor dos flexibilitet blev mitt första undervisningstillfälle ett lysande exempel på. 

Det var tisdag morgon i VFU-vecka nummer två. Tio minuter innan morgonens lektioner skulle börja dök min handledare upp vid mitt skrivbord med en lätt hysterisk blick. Svenskläraren som skulle ha parallellklassen var hemma med sjuka barn och ingen av de andra lärarna kunde hoppa in.

Eftersom att hålla en lektion själv var mer lockande än att bara sitta med på en annan ställde jag givetvis upp. De två parallellklasserna var dock inte helt synkade, utan med åtta minuter till lektionsstart skulle sätta mig in i en ny planering och ett nytt kapitel i boken.

Efter lite knapptryckande lyckades jag logga in på den aktuella klassens sida på ItsLearning och få fram planeringen som den ordinarie läraren lagt ut. En stor fördel med kommunikation via nätet att lägga till föregående blogginlägg.

Då jag själv inte planerat lektionen hade jag innan lektionen inget direkt mål eller syfte att peka på. Bifogar dock den planering den ordinarie läraren gjort med syften hämtade från läroplanen, samt en bedömningsmatris.

Kapitlet som eleverna skulle påbörja handlade om antiken och på väg till klassrummet tänkte jag tacksamt på hur grundligt vi behandlat Odysséen och Iliaden under litteraturkursen på universitet i våras.

Klassen i fråga var arton stycken tvåor, som jag allihop tidigare undervisat i både biologi och idrott i samband med VFU-perioder och kortare vikariat. Att jag redan kände eleverna, och de mig, gjorde att jag kände mig relativt lugn trots mina knapphändiga förberedelser.

Lektionen

Jag inledde lektionen med att hälsa eleverna god morgon och tillsammans gå igenom planeringen och jag presenterade det nya arbetsområdet kring antiken som epok inom litteraturen. Jag pratade i några minuter fritt ur huvudet om antiken, drog paralleller till det arbete om Fröken Julie som de just avslutat och hur dagens litteratur präglats av de gamla grekerna.

Just det utlägget var inget som den ordinarie läraren skrivit med, men jag tycker personligen det är viktigt att ge eleverna en relevans och en koppling till dem själva när man presenterar en ny uppgift.

Eftersom det var elevernas första lektion på antiken kunde jag inte fråga dem speciellt mycket vad de gjort innan, så för att köpa mig lite tid valde jag därför att efter den korta genomgången låta dem börja jobba själva direkt.

Första uppgiften gick ut på att de i par skulle ta reda på betydelserna för ett fyrtiotal, i kapitlet frekvent återkommande ord. Jag tittade igenom orden och konstaterade lättad att jag kunde nästan alla. När jag läst på lite extra ur läroboken gick jag runt bland eleverna medan de arbetade.

Med en halvtimme av den 80 minuter långa lektionen kvar arrangerade vi om möbleringen till en oval, så att vi kunde sitta som i seminarieform. Jag lät dem en och en förklara orden på listan. Eleverna flikade flera gånger in på varandra med mer information och ofta gav också jag någon kommentar på begreppet.

På så vis kunde alla ta del av allas information, så att de som missat på någon punkt ändå fick med sig rätt information från lektionen, samtidigt som jag fick en hint om hur varje elev lyckats med uppgiften.

När alla begrepp hade gåtts igenom avslutade jag lektionen med att prata lite om hur den fortsatta planeringen såg ut och vad som väntade nästa lektion.

Reflektioner

Eleverna i klassen går naturbrukslinjen med djurvård eller jordbruk som inriktning. Inom biologin har jag alltid upplevt dem som väldigt motiverade och framåt, och även om de jobbade på flitigt nu också rådde det ingen tvekan om att djur och natur låg dem närmre om hjärtat än litteraturhistoriska begrepp. Det var en intressant upplevelse att få se eleverna i ett helt annat ämne, och iaktta hur rollerna i klassen förändrades.

Lektionen blev kanske inte den mest nytänkande jag hållit eller med den mest fantastiska pedagogiken, men det kändes ändå skönt att med minimalt med förberedelser kunna hoppa in och genomföra den på ett bra sätt.



Ordinarie lärares planering med syfte och bedömning

Syfte och kunskapskrav: litteraturhistoria, textproduktion

Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda samtal och diskussioner.

Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

Kunskaper om centrala svenska och internationella skönlitterära verk och författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang.

Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.

Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

E                                            C                                              A

Du diskuterar översiktligt stil innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika epoker.	Du diskuterar översiktligt stil innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika epoker.	Du diskuterar översiktligt stil innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika epoker.
Du använder dig av och känner  centrala litteraturvetenskapliga begrepp.	Du använder dig av och känner  centrala litteraturvetenskapliga begrepp.	Du använder dig av och känner  centrala litteraturvetenskapliga begrepp.
Du ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.	Du kan ge exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor. Du redogör utförligt  för hur verk och författarskap kan sättas i relation till förhållande och idéströmningar i samhället.	Du kan ge exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor.  Du redogör utförligt och nyanserat för hur verk och författarskap kan sättas i relation till förhållande och idéströmningar i samhället.
textproduktion	textproduktion	textproduktion
Översiktlig; med viss säkerhet. De väsentliga delarna är med, lite mer ungefärligt, finns med. Inte så exakt. Kortfattat	Utförligt; mer exakt, fylligt, lite längre, innehållsrikt	Nyanserat; fylligt, lite längre, innehållsrikt.Redovisar ur flera perspektiv. Stilistiskt och språkligt säkert.

ANTIKEN ca 700 - 476

Målet med uppgifterna: Ni får många små uppgifter att lösa tillsammans. Tanken är att den kunskapen ni inhämtar när ni gör dessa ska underlätta för er att klara slutuppgiften som innebär att ni ska producera en egen text utifrån givna regler för olika texttyper. Texten ska givetvis handla om något från antiken.