Undervisningstillfälle 2

Bakgrund

Jag fick i uppgift av min handledare att hålla en lektionsserie om fyra tillfällen á 90 minuter på ämnet argumentation med eleverna i Svenska 1. I brist på utrymme har jag dock valt att endast skriva ingående om lektion 1 och 2. Nedan följer en kortfattad beskrivning av lektionerna, samt en avslutande reflektion kring min egen insats.

Lektionsupplägg

Torsdag vecka 1 –     Eleverna fick tillbaka förra veckans prov. Ordinarie lärare gick igenom dessa med klassen.

Pratade lite inledande om vad de kommande två veckorna skulle handla om.

Visade kortfilmen KONY2012. Bad eleverna anteckna de argumentationsförstärkande medel (bilder, musik, röstlägen, symboler) som de kunde hitta.

Summerade vad eleverna hittat i filmen – gjorde en lista på tavlan. Pratade om hur argumenten läggs fram i filmen och hur vi påverkas medvetet och omedvetet.

Delade ut artikel från DN.se om kritik mot filmen och bad eleverna läsa den i läxa.

Fredag vecka 1 –       Började lektionen med att låta eleverna delge varandra sina reflektioner kring filmen och artikeln. Pratade om källkritik.

Gick igenom mer noggrant hur en argumentation är uppbyggd med olika argumentstyper och stilistiska drag. Tog hjälp av PowerPoint med inslag av YouTube-klipp.

Gav läxa till veckan efter att ta med sig en insändare/debattartikel, från nätet eller en tidning.

Torsdag och fredag vecka 2 ägnades åt att mer ingående gå igenom de olika beståndsdelarna i en argumentation med inledning, argument och stödargument. Eleverna fick analysera olika insändare och debattartiklar innan de fick påbörja egna argumenterande texter, som de så småningom även ska få skicka till den tänkta mottagaren.

Koppling till läroplanen

Kunskaper kring argumentation står tydligt utskrivna i läroplanen, främst under det centrala innehållet där ”Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.” står som en egen punkt. Men även i betygskriterierna förväntas eleverna kunna framföra åsikter, i såväl skrift som tal. På flera ställen i läroplanen för svenska står det dessutom att eleverna ska producera texter som är väl fungerande gentemot syfte, mottagare och situation, vilket de får öva på med sina argumenterande texter.

Reflektioner

Jag valde att visa filmen KONY2012 som en inledning, dels därför att den är ett tydligt exempel på stark argumentation, på gränsen till propaganda, och dels för att den är aktuell. Många av eleverna hade sett filmen när den kom i våras och hade därför redan åsikter om den, vilket gav goda förutsättningar för diskussioner i klassen. Då filmen fått mycket kritik för bristande fakta och otydliga källor lämpade den sig även mycket väl som underlag för källkritik.

Många av eleverna hade åsikter om argumenten i filmen, men det var inte alla som kunde se hur argumenten stärktes med hjälp av bilder, musik och andra detaljer. När jag skrev upp punkter på tavlan möttes jag visserligen av flertalet igenkännande nickningar, men troligtvis är de inte vana vid den typen av kritisk granskning.

I min PowerPoint om argumentationens uppbyggnad tog jag även hjälp av flertalet korta YouTube-klipp, bland annat från svenska partiledardebatter, propaganda av olika slag och några sekunder ur Martin Luther Kings berömda ”I have a dream”-tal. Filmavbrotten verkade uppskattas av eleverna, inte minst då de det var sent på fredag eftermiddag, de var riktigt trötta och väldigt sugna på helg.

På torsdagen i veckan efter började jag lektionen med ett kort ”läxförhör” där de fick skriva kort om vilken debattartikel/insändare de tagit med sig, och varför de valt just den. Då passade jag även på att fråga vad de tyckte om filmen veckan innan, och många svarade att lektionerna föregående vecka fått dem att tänka mer källkritiskt. Det var kul att se att tagit till sig det vi pratat om, och det känns som jag gav dem en bra start på arbetsområdet med argumentationer.

Svenska + biologi = sant?

När jag berättar om min ämneskombination, biologi och svenska för gymnasiet, höjer en del på ögonbrynen. Speciellt den äldre delen av kollegiet verkar leva efter en oskriven regel om att inte blanda de naturvetenskapliga ämnena med de humanistiska. Något jag har svårt att förstå.

När jag sökte till lärarutbildningen fanns det bara två ämnen som jag kunde tänka mig att undervisa i, så valet var inte vidare svårt. Såhär i efterhand kan jag dock komma på en del rent praktiska argument för min kombination.

Till exempel är svenska ett kärnämne som alla elever måste läsa, vilket gör mig bredare på arbetsmarknaden jämfört med om jag valt de vanligare kombinationerna biologi-kemi eller biologi-fysik.

Nu under min första praktik i svenska har jag dock fått uppleva hur olika de två ämnena kan vara. Jag tänkte börja med att rada upp dessa olikheter, för att sen avsluta med några tankar om hur dessa gör att mina två ämnen kan komplettera varandra till ett vinnande koncept.

För att det inte ska bli för tjôtigt tar jag det i punktform. Följande skillnader har jag hittills upplevt på min VFU:

• Biologilektionerna är generellt längre, ofta en hel förmiddag eller eftermiddag, medan svenskan är en dryg timme.
• Svensklärarna arbetar mer gemensamt än biologilärarna, med parallella klasser och gemensamma planeringar.
• Svenskan är till viss del läroboksstyrd, biologin inte alls. (vilket är intressant eftersom min egen erfarenhet från skolan är precis tvärt om)
• Biologin kräver mer praktiska förberedelser i form av plocka fram kemikalier och slabba med döda djur till laborationer. Svenskan består mer av teoretiska förberedelser, vilket till viss del gör det enklare att planera på lång sikt.

Som ni märker berör ovanstående punkter egentligen bara rent praktiska parametrar. I själva undervisningen, dess uppgifter och bedömningen utav dessa har jag inte märkt någon skillnad alls.

Tidigare hade jag en bild av att svenskan skulle vara mer formativ i sin bedömning, med mer analyser och eget tänkande än i biologin. Men såhär efter mina första veckor med svenska är den föreställningen närapå slaktad. Det arbete med instuderingsuppgifter på filmen Fröken julie som eleverna i svenska gjort den här veckan känns betydligt mer summativt än de diskussionsarbeten kring miljöfrågor och hållbar utveckling som jag tidigare haft med samma elever i biologin.

Hur arbetet ser ut och hur det bedöms beror förstås väldigt mycket på vem som undervisar. Men utifrån mina erfarenheter från denna och tidigare VFU-perioder har jag svårt att se den där enorma skillnaden mellan det humanistiska och naturvetenskapliga som en del lärare verkar uppleva.

Biologi är till skillnad från svenskan inte ett kärnämne. Det innebär att alla elever jag kommer att undervisa i biologi har valt det själva genom att de valt en inriktning eller linje som inkluderar biologi. Det innebär förstås inte att det automatiskt kommer vara alla elevers favoritämne, men intresset kan nog ändå förväntas större än på högstadiet där alla måste läsa alla ämnen.

Den skolan jag är på nu är ett naturbruksgymnasium, vilket innebär att de läser extremt mycket biologi. Jag har dels haft praktik i biologi på skolan och även vickat en hel del, vilket gör att eleverna känner mig väl från biologi-kurserna.

Detta kändes som en klar fördel när jag nu skulle träffa dem på svensklektionerna. Jag tror att den kontakten man får med eleverna i ett mer praktiskt karaktärsämne ger klara fördelar för undervisningen i de mer teoretiska kärnämnena, något jag brukar försvara mitt val av ämneskombination med. Om den nu nödvändigtvis ska behöva försvaras.

Det blev kanske ett lite luddigt utlägg det här, men jag är nyfiken på hur ni andra upplevt er praktik och kombinationen av era ämnen. Upplever ni med bild eller hem-och konsumentkunskap som förstaämne liknande saker?