Läromedel i svenska

Mängden läromedel i förhållande till antalet elever på min VFU-skola är stor. Det gäller såväl läromedel för samtliga ämnen som skönlitteratur i större uppsättningar. Detta kan förklaras av att skolan drivs av landstinget och har, åtminstone under tidigare år, haft väldigt god ekonomi.

De senaste åren har dock elevantalet sjunkit, vilket gjort att kassan för läromedel minskat. I och med LGY11 och de nya kursplanerna är dessutom en stor del av kurslitteraturen nu inaktuell.

Min handledare berättade att svenskundervisningen på skolan tidigare inte varit läroboksstyrd, men nu har de köpt in läromedlet Svenska impulser 2 att använda till Svenska 2.  Hon motiverade initiativet som en hjälpande hand i anpassningen till den nya läroplanen.

Till Svenska 1 har de i nuläget inget läromedel som de följer. Däremot använder de litteraturen från Svenska A som inspiration, och plockar delar utav dem som passar in. Om det funkar bra med läroboksstyrd undervisning i Svenska 2 är tanken att kommande läsår även applicera det på Svenska 1.

Det lilla jag hunnit erfara av boken Svenska impulser 2 tycker jag att den fungerar bra i undervisningen. Det går ju inte att sticka under stol med att det underlättar planeringen med en lärobok att följa. Det bör även nämnas att eleverna vid kursens början fick välja om de ville ha boken i fysisk form eller som en digital resurs, men att samtliga elever utom en då valde att få den som en vanlig bok. Detta återkopplar till det jag skrev i mitt första blogginlägg, om att det nya och digital inte alltid är det bästa för eleverna.

Skolan har ett eget bibliotek, men där finns framför allt facklitteratur för karaktärsämnena djurvård, lantbruk och trädgård, samt tidningar inom samma ämnen.

Skönlitteraturen för svenskundervisningen förvaras istället i skåp runtom på skolan. När jag och min handledare började gå igenom dessa upptäckte vi flera skåp som vi inte visste fanns, vilket säger en del om mängden böcker som skolan lyckats samla på sig.

                                                                          

När det kommer till klassuppsättningar med skönlitteratur har man dock tänkt lite annorlunda än de skolor jag tidigare varit på. Istället för att köpa in hela klassuppsättningar har man köpt in 5-6 stycken utav varje av kända titlar såsom Don Quijote, Den unge Werthers lidande, Robinson Crusoe, Huckleberry Finn, m.fl. 

Min handledare förklarade detta med att svensklärarna gemensamt enats om att det är viktigare att eleverna får en valfrihet i att läsa olika böcker och kunna diskutera dessa i mindre grupper, än att tvinga en hel klass att läsa samma bok. Något jag till stor del kan hålla med om, även om det hade varit roligt att någon gång läsa en bok i helklass också.

Skolan har en hel del utbyten, framför allt med olika länder i Afrika. Detta har man till viss del tagit fasta på även i svenskan och köpt in skönlitteratur av afrikanska författare, som de arbetat med i olika teman med eleverna. Ett intressant och bra sätt att knyta de teoretiska kärnämnena till de praktiska karaktärsämnena.

Undervisningstillfälle 1

Förberedelser

Att läraryrket kräver en stor dos flexibilitet blev mitt första undervisningstillfälle ett lysande exempel på. 

Det var tisdag morgon i VFU-vecka nummer två. Tio minuter innan morgonens lektioner skulle börja dök min handledare upp vid mitt skrivbord med en lätt hysterisk blick. Svenskläraren som skulle ha parallellklassen var hemma med sjuka barn och ingen av de andra lärarna kunde hoppa in.

Eftersom att hålla en lektion själv var mer lockande än att bara sitta med på en annan ställde jag givetvis upp. De två parallellklasserna var dock inte helt synkade, utan med åtta minuter till lektionsstart skulle sätta mig in i en ny planering och ett nytt kapitel i boken.

Efter lite knapptryckande lyckades jag logga in på den aktuella klassens sida på ItsLearning och få fram planeringen som den ordinarie läraren lagt ut. En stor fördel med kommunikation via nätet att lägga till föregående blogginlägg.

Då jag själv inte planerat lektionen hade jag innan lektionen inget direkt mål eller syfte att peka på. Bifogar dock den planering den ordinarie läraren gjort med syften hämtade från läroplanen, samt en bedömningsmatris.

Kapitlet som eleverna skulle påbörja handlade om antiken och på väg till klassrummet tänkte jag tacksamt på hur grundligt vi behandlat Odysséen och Iliaden under litteraturkursen på universitet i våras.

Klassen i fråga var arton stycken tvåor, som jag allihop tidigare undervisat i både biologi och idrott i samband med VFU-perioder och kortare vikariat. Att jag redan kände eleverna, och de mig, gjorde att jag kände mig relativt lugn trots mina knapphändiga förberedelser.

Lektionen

Jag inledde lektionen med att hälsa eleverna god morgon och tillsammans gå igenom planeringen och jag presenterade det nya arbetsområdet kring antiken som epok inom litteraturen. Jag pratade i några minuter fritt ur huvudet om antiken, drog paralleller till det arbete om Fröken Julie som de just avslutat och hur dagens litteratur präglats av de gamla grekerna.

Just det utlägget var inget som den ordinarie läraren skrivit med, men jag tycker personligen det är viktigt att ge eleverna en relevans och en koppling till dem själva när man presenterar en ny uppgift.

Eftersom det var elevernas första lektion på antiken kunde jag inte fråga dem speciellt mycket vad de gjort innan, så för att köpa mig lite tid valde jag därför att efter den korta genomgången låta dem börja jobba själva direkt.

Första uppgiften gick ut på att de i par skulle ta reda på betydelserna för ett fyrtiotal, i kapitlet frekvent återkommande ord. Jag tittade igenom orden och konstaterade lättad att jag kunde nästan alla. När jag läst på lite extra ur läroboken gick jag runt bland eleverna medan de arbetade.

Med en halvtimme av den 80 minuter långa lektionen kvar arrangerade vi om möbleringen till en oval, så att vi kunde sitta som i seminarieform. Jag lät dem en och en förklara orden på listan. Eleverna flikade flera gånger in på varandra med mer information och ofta gav också jag någon kommentar på begreppet.

På så vis kunde alla ta del av allas information, så att de som missat på någon punkt ändå fick med sig rätt information från lektionen, samtidigt som jag fick en hint om hur varje elev lyckats med uppgiften.

När alla begrepp hade gåtts igenom avslutade jag lektionen med att prata lite om hur den fortsatta planeringen såg ut och vad som väntade nästa lektion.

Reflektioner

Eleverna i klassen går naturbrukslinjen med djurvård eller jordbruk som inriktning. Inom biologin har jag alltid upplevt dem som väldigt motiverade och framåt, och även om de jobbade på flitigt nu också rådde det ingen tvekan om att djur och natur låg dem närmre om hjärtat än litteraturhistoriska begrepp. Det var en intressant upplevelse att få se eleverna i ett helt annat ämne, och iaktta hur rollerna i klassen förändrades.

Lektionen blev kanske inte den mest nytänkande jag hållit eller med den mest fantastiska pedagogiken, men det kändes ändå skönt att med minimalt med förberedelser kunna hoppa in och genomföra den på ett bra sätt.



Ordinarie lärares planering med syfte och bedömning

Syfte och kunskapskrav: litteraturhistoria, textproduktion

Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda samtal och diskussioner.

Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

Kunskaper om centrala svenska och internationella skönlitterära verk och författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang.

Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.

Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

E                                            C                                              A

Du diskuterar översiktligt stil innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika epoker.	Du diskuterar översiktligt stil innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika epoker.	Du diskuterar översiktligt stil innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika epoker.
Du använder dig av och känner  centrala litteraturvetenskapliga begrepp.	Du använder dig av och känner  centrala litteraturvetenskapliga begrepp.	Du använder dig av och känner  centrala litteraturvetenskapliga begrepp.
Du ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.	Du kan ge exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor. Du redogör utförligt  för hur verk och författarskap kan sättas i relation till förhållande och idéströmningar i samhället.	Du kan ge exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor.  Du redogör utförligt och nyanserat för hur verk och författarskap kan sättas i relation till förhållande och idéströmningar i samhället.
textproduktion	textproduktion	textproduktion
Översiktlig; med viss säkerhet. De väsentliga delarna är med, lite mer ungefärligt, finns med. Inte så exakt. Kortfattat	Utförligt; mer exakt, fylligt, lite längre, innehållsrikt	Nyanserat; fylligt, lite längre, innehållsrikt.Redovisar ur flera perspektiv. Stilistiskt och språkligt säkert.

ANTIKEN ca 700 - 476

Målet med uppgifterna: Ni får många små uppgifter att lösa tillsammans. Tanken är att den kunskapen ni inhämtar när ni gör dessa ska underlätta för er att klara slutuppgiften som innebär att ni ska producera en egen text utifrån givna regler för olika texttyper. Texten ska givetvis handla om något från antiken.

IKT på min VFU-skola

Ett exempel på hur en lektion på min VFU kan se ut.

Ibland är det bättre att få se saker på riktigt än på Google.

Bild hämtad från skolans blogg.

Att nyttja tekniken för såväl kommunikation som för själva undervisningen är knappast någon nyhet i dagens skola. Tidigare handlade dock mycket av diskussionen kring att tekniken skulle användas, idag ligger fokus snarare på hur.

I den föregående läroplanen, LP94, fanns t.ex. datorkunskap med som ett eget, obligatoriskt ämne.  Till LGY11 är detta ämne borttaget, vilket kan ses som ett tecken på att teknikens del i undervisningen idag är så självklar att den numera ska integreras i samtliga ämnen och inte hållas som en särskild kurs.

Under ämnets syfte för svenska i LGY11 står bland annat att eleverna skall ”[…] ges möjlighet att utveckla sådana kunskaper om muntlig och skriftlig kommunikation som behövs i arbetslivet och för vidare studier.” Även om det inte står uttryckligen teknisk kommunikation så lär eleverna behöva just den kunskapen, oavsett vilken yrkesbana de tänkt sig. Det finns i dagens samhälle egentligen inte något yrke som inte inkluderar någon form av teknisk kommunikation i form av mejl till kollegor, journaler, betalningssätt eller bokföring.

Vidare står det under ämnets syfte att ” Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor.”

Just källkritik är något som, med all rätt, diskuterats mycket i samband med datoranvändandet i undervisningen. Men även om det förvisso är enklare att sprida felaktiga uppgifter via nätet än genom tryckt information, är skepsisen mot internetbaserade källor idag aningen överdriven. Som ett exempel är Wikipedia en betydligt mer uppdaterad än de trycka uppslagsverken, och därav en säkrare källa kring aktuella händelser.

Min VFU-skola deltar i det nationella en till en-projektet, vilket innebär att alla elever och lärare sen 2010 är utrustade med varsin laptop. Från början var det ”vanliga” vita Mac Books, men dessa byts nu successivt ut mot de lättare och mer tåligare Mac Book air.

Användandet av datorer för kommunikation är väl utvecklat på skolan och de har tagit hjälp av en rad olika webplattformar. Mellan elever och lärare används Itslearning, där planeringar, läxor och uppgifter för respektive kurs läggs ut. Närvaro och betyg registreras på plattformen Dexter, dit bara lärare har tillgång. För scheman används tjänsten Webuntis.

Till en början upplevde jag det en aning rörigt med alla hemsidor och inloggningar, men ganska snabbt vänjer man sig och då kompletterar de olika plattformarna varandra på ett bra sätt och känns smidiga att använda. Eleverna verkar också bekväma med att sköta kommunikationen över nätet, även om det varierar en del hur frekvent de tittar på sina kurser på Itslearning. Men som en lärare uttryckte det, man kan leda kon till vattnet men inte tvinga den att dricka.

(En viss parallell till oss GU-studenter och GUL skulle här kunna dras…)

I själva svenskundervisningen används datorerna dels som ett presentationsredskap vid redovisningar, men framför all för att distribuera undervisningsmaterialet. Skolan har köpt in vissa läromedel som e-böcker och alla uppgifter och planeringar läggs som sagt ut på den interna plattformen Itslearning.

Min LLU:are ser stora fördelar med datorerna i klassrummet i form av större valfrihet och att elever som varit borta lättare kan se vad de missat när allting finns på ItsLearning (vid genomgångar brukar hon scanna in sina anteckningar. när hon berättade det tänkte jag tyst att jag nog borde öva på min handstil). Elever med t.ex. skrivsvårigheter kan dessutom få spela in sig själva i ett videoklipp, istället för att lämna in traditionella skriftliga uppgifter.

Hon påpekar dock att hon märkt en klar försämring av djupläsningen sen datorerna introducerades, och att många elever om de får välja hellre läser en text på papper än på skärmen. Men, fortsätter hon, det är bra att båda alternativen finns.

Det jag tycker är intressant med min VFU-skola är att de istället för, som många andra skolor gjort, fastna i diskussionen om hur vi ska få in så mycket teknik som möjligt i undervisningen, istället fokuserat på hur olika arbetsmedel kan användas på bästa sätt. De har satsat stort med en-till-en-projektet, bildkanoner i alla salar och smartboards. Men allt det nya har inte ersatt de ”gamla” sätten, utan används som ett komplement. Det gör att det känns nytt och modernt, men aldrig onödigt krångligt.